Blogg 20

Jag kom just på en application jag vill dela med mig, till de av er som vill ha koll på hur många besökare er blog får varje dag, och varifrån.

ClustrMaps

Gå in på Design (på blogger dashboard), Page Elemnts, Add a Gadget och HTML/JavaScript-gadeten och snart har ni er egen karta.

Rätt så kul att ha koll på ifall folk läser ens blogg (eller i alla fall kan hitta den) och se hur de röda knapparna växer (ju större knappar, desto mer besökare från just det stället knappen är).

Jag tror att även ens egna besök räknas, t.ex. när man kollar ett inlägg man just lagt in, även om man fortfarande är inloggad på blogger, vilket är mindre roligt.

Vilken är er favorit gadget för bloggar? Någon gadget ni anser bör finnas men som ni inte kan hitta?

Själv tycker jag också om att hotlänka bilder(man klickar på en bild och den tar en till en ny webbsida). Ser trevligare ut än vanliga länkar.

Blogg 19

Säkerhet på nätet. Att undvika att utlämna för mycket om sig själv.

Om man skriver ”Jag har brutit armen och kan knappt röra mig” på sina öppna facebook profil, och ”Jag lämnar alltid dörren upplåst, i vårt grannområde finns det inga tjuvar” på ning och ”Jag bor i det gula huset vid slutet av Kungsvägen”, har man inte lämnat sig öppen för både stöld, våldtäkt och mord?

Även om man använder olika slags användarnnamn på dessa sidor kanske man glömmer bort sig och använder samma e-mail adress som är fullt synlig på dessa olika sidor, Eller kanske man använder en specifik profilbild på olika sidor, som någon kan känna igen?

Kanske en framtida kvinnlig politikers karriär blir kort ifall en av hennes hjärtefrågor är jämställdhet, som hon har kämpat för i flera år, och en snokande journalist hittar hennes gamla och ”anonyma” nedervärderande kommenterar om män på flashback, sagt av politikern när hon var full?

Även om man är försiktig är man aldrig säker. Det är viktigt att tänka på, men jag hoppas det inte håller någon tillbaka alltför mycket.

Blogg 18

Någon annan som har svårt att njuta av Facebook och kunna vara helt öppen, eftersom att man sagt ja till en massa vänförfrågningar från folk man inte känner väl? Visst kan det vara jättebra i karriären, ett marknadsföringsverktyg, eller för att hålla kontakten med vänner, men jag föll i "Acceptera nästan alla förutom totala främlingar"-fällan. Jag kan ju knappast beklaga mig över mina celluliter inför alla, men samtidigt är det sådana klagomål som är perfekta att dela med familjen. Men de som jag har som bekanta eller känner via studierna kanske inte borde läsa det...

Vad jag inte förstår är hur folk kan ha både vänner, jobbkamrater och chefer som vänner på facebook, eller en helt öppen profil. Vad lägger de upp? Bara saker som kan vara en fördel i yrket? Måste de alltid akta sig när de skriver eller är de människor som aldrig får för sig att skriva pinsamma saker på Facebook?

Blogg 17: Camtasia

Nu har jag prövat på Camtasia. Jag tänkte att det kunde vara varierande med rörelse till podcasten jag gör för presentationen till projektrapporten. Inte för alla avsnitt, men en del.

Jag har använt den eller ett liknande program någon gång förut men blev ingen expert direkt. Jag tror jag använde camstudio. Men jag har alltid velat pröva, efter att ha sett många "See-me-draw-a-sketch"-videos på youtube och velat visa hur jag skapar något i photoshop.

Det var något liknande jag planerade att göra för projektarbetet först, innan jag ändrade mig. En instruktionsvideo för photoshop, för att visa de enklaste redigeringsgmetoderna.

Det visar sig att camtasia påminde mycket om Windows Movie Maker, men med mer finnesser. Jag upptäckte också hur seg min dator är. Detta gör att jag kommer begränsa användat av skärminspelingsfunktionen i min podcast.

Utöver min egen dators seghet var det väldigt enkelt att använda camtasia.

Blogg 16

Wikis beskrivs i Education for a digital world (en text från kurslitteraturen) av Moira Hunter som en möjlighet för användare att inte bara samla och dela med sig av information, utan också skapa den.

Detta fick mig att komma ihåg en delkurs under min biblioteks- och informationsvetskapsutbildning, där vi fick analysera och presentera ett digital bibliotek. Min grupp valde wikipedia och argumenterade varför det kunde ses som ett digitalt bibliotek och presenterade det.

I alla fall, när jag läste Hunter's text undrade jag;

Kan wikis ersätta bibliotek? Eller kan de endast fungera som komplement?

Jag hade redan påbörjat ett inlägg om hur wikis kunde fungera som komplement till bibliotekssamling genom att ersätta vissa ämnen på folk/universitetsbibliotek. Men sedan insåg jag att jag inte såg ett sätt för det att fungera.

En wiki, som skapas av biblioteksanvändare, men som har en fast arbetsstyrka istället för frivilliga moderatorer som hos wikipedia är en önskedröm. Speciellt eftersom att rutiner för artikelgranskning på wikipedia möjligtvis inte finns.

Möjligtvis kan bibliotek ha nytta av att skapa sina egna wikis för vissa ämnen. Kanske för copyright-lösa klassiker, som inte lånas ut så ofta på biblioteken, men alltid kommer att behövas?

Blogg 15

Jag kollade för några dagar sedan det jag diskuterade i det här blogginlägget och mycket riktigt så behöver inte alla artiklar i en tidskrift vara vetenskapliga artiklar bara för att några är det.

Jag hittade information om detta på Linnéuniversitetsbiblioteklets hemsida.

Detta har gjort mitt arbete med att läsa litteratur inför projektarbete mycket enklare, eftersom att jag väljer de artiklar som har ett vetenskapligt upplägg.

Info om vad som definerar en vetenskaplig artikel här.

Vad tycker ni, är upplägget viktigt i en vetenskaplig artikel? Jag tycker att det är bra att det finns en någolunda fast mall för vad man kan hitta var. Det underlättar mycket.

Blogg 14

Jag har återigen märkt nu när jag suttit och kollat igenom databasen LISA(Library and Information Science Abstracts) via Linnéuniversitets hemsida - för projektuppgiften - hur lätt det är att stötta på artiklar som är orelevanta för uppgiften, men verkar vara intressanta, så jag sparar dem till senare. Men jag läser ofta inte klart dessa, utan blir trött efter bara lite läsning. Det är svårt för mig personligen att nöjesläsa vetenskapliga artiklar, även då ämnet är intressant, eftersom att jag inte ”måste”, men också för att det är tröttsamt att läsa, och veta att man inte har någon att diskutera artikeln i ”Real Life” med efteråt, endast online(ifall jag lyckas hitta någon intresserad).

Det är då jag längtar tillbaka till campusutbildingar. Jag är mycket glad över att kunna bo hos mina föräldrar medan jag pluggar färdigt, och äntligen vara nära min familj, men jag saknar att bo vid universitet och kunna diskutera intressanta texter jag läst på seminarium. Det saknas något vid online kontakt som jag bara kan få i Real Life.

Blogg 13

Jag håller just nu på att komplettera 2c. Projektuppgiften jag hade bestämt mig för var svårare att utföra än jag trodde, och eftersom att jag ligger efter så mycket valde jag ett annat projekt. Just nu försöker jag utforma en enkät som jag kan skicka in med 2c kompletteringen, men borde nog ge upp på grund av klockslaget.

Jag kommer förmodligen att använda mig av en av de digitala online enkäterna som länkats till i den här kursen, Google docs kanske. Möjligtvis blir det krångligare än nödvändigt, eftersom att jag kommer att ställa några få frågor till olika universitetsbibliotek, och egentligen varken behöver räkna ut procent eller att universitetsbiblioteken ska vara anonyma. Vad tycker ni?

Blogg 12: Lag och rätt på internet

Jag har nu gått igenom Lunds guide. När de nämner att vetenskapliga tidskrifter alla är granskade tycker jag mig minnas att ett professor på Biblioteks- och informationsprogrammet på Linnéuniversitet sa att en tidskrift som har vissa peer reviewade artiklar inte nödvändigtvis inte bara har peer reviewade artiklar. Några kunde vara mindre granskade. Jag kan minnas fel, men vill påpeka att man bör kolla ifall en specifik artikel är granskad innan man använder den

Jag ska fråga en universitetsbibliotekarie när jag kommer ihåg för att vara säker.

Copyright-copyleft av Mathias Klang verkar vara en användbar guide. Det får mig att undra ifall man som enskild författare borde få göra sina egna licenser, kanske till och med ett för varje verk. Några ideér för hur en sådan kan se ut?

Blogg 11: Källkritik

Jag har nu gått igenom Lunds guide. När de nämner att vetenskapliga tidskrifter alla är granskade tycker jag mig minnas att ett professor på Biblioteks- och informationsprogrammet (Joacim Hansson) sa att en tidskrift som innehåller peer reviewade artiklar inte nödvändigtvis endast peer reviewade artiklar. Några kunde vara mindre granskade. Jag kan minnas fel, men vill påpeka att man bör kolla ifall alla artiklar är peer reviewande innan man använder dem.

Jag ska maila en universitetsbibliotekarie för att vara säker.

IK-quizz gick bra, jag hade rätt på alla frågor utan en inom Källkritik. Denna fråga var förvirrande och har jag mailat Lunds universitetsbibliotek om.

"Vad kan du ha för användning av en artikel från en gratistidning i samband med ett akademiskt arbete"?

Jag anser att det beror på arbete och tidning och inget svar var tillräckligt bra. Det kan vara en tidning fylld med noggrant kollade fakta, vetenskapliga artiklar, eller så kan det vara ett studieobjekt i sig självt.

Blogg 10: Informationssökning

Nu har jag tittat igenom informationssökningsavsnittet. Som jag trodde var det välbehövligt med en genomgång, trots att jag studerat till bibliotekarie och just nu skriver en uppsats och är rätt så van vid att söka information.

Några saker var helt nya för mig. T.ex. avståndsoperatorer. Det är möjligt att de nämndes under biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet och att jag har glömt dem, men det är inte något jag minns.

När jag hittade Svenska datatermgruppens webbplats undrade jag ”Var har du varit hela mitt liv?”. Definitivt något jag behöver.

Jag testade mig själv och tyckte det var ett bra test, definitivt ett bevis på att jag behövde en genomgång. Däremot tyckte jag att Fråga 6 var missledande eftersom att den förutsatte att den som testar antar att frågan bara gäller databaser via KTH.

Blogg 9: Comic Life

Nu har jag gjort en serie i programmet Comic Life(hittat via Multimediabyrån) riktad mot yngre barn och lagt in den i övningsaktiviteten som en vanliga sida (kallad Electronica).

Jag tyckte om programmet och kan tänka mig att det kan vara en rolig aktivitet för barn. Förhoppningsvis vuxna också men fördomen att serier bara är för barn lever tyvärr kvar. Jag som är serietokig var däremot mycket glad över att kunna pröva programmet. Tyvärr verkar man behöva redigera bilderna som ska användas innan man kan använda dem i Comic Life, eftersom att de inte har så många redigerings-funktioner jag hade velat (men de har flera intressanta som inte ska ignorneras). Kanske inget för de som vill ha avancerade serieskapande program alltså.

Något att tänka på att programmet är engelskt, men det borde inte vara ett hinder för de elever som redan har en viss engelsk kunskap. Det kan till och med räknas som ett plus, att eleverna lär sig engelska medan de skriver en historia och redigerar bilder. Denna övning är alltså något som kan användas bl.a. Bild, Engelska, Svenska och andra ämnen där man behöver/vill skapa en presentation eller fiktiv historia.

Föreläsningsanteckningar, läs förra inlägget för att förstå...

[1:a bilden] Nu ska jag tala om den amerikanska tv-serien Buffy the vampire slayer. Det är en blandning av fantasy, science fiction, action, skräck och drama.

[2:a bilden]Buffy the vampire slayer, är en tv-serie som fick 7 säsonger på TV. Lite om dess spin-off…

[3:e bilden]Den skapades av amerikanen Joss Whedon, lite om filmen om Buffy som han skrev men ville göra om och därför gjorde tv-serien…

[4:e ]Berätta om Buffy, hur hon kom till Sunnydale, varför hon var tvungen att flytta dit.

[5:e bilden]En vampyrdråpare är en flicka utvald i varje generation för att möta och bekämpa onda vampyrer, demoner, spöken och andra av mörkrets krafter. Men väl i Sunnydale upptäcker Buffy att där finns mer vampyrer och andra faror än hon någonsin mött. Och hon väljer att, med hjälp av sina nya vänner och mentor, att ta sitt ansvar och bekämpa ondskan.

[6:e bilden] Här är två trailers. En från första säsongen och en från den sjunde. Jag valde dessa för att vissa bredden och utvecklingen av serien.

[7:e bilden] Som sagt fortsatte serien på TV i sju år innan den avslutades. Berätta lite om säsong 8 i serieformat, och andra Buffy-relaterade böcker och serietidningar.

[8:e bilden] Referenser

Min digitala presentation

Denna video var en bra tankeställare för mig. Visst vet jag att presentationer är till för eleven, men det kan vara bra med en påminnelse. Inte för att presentationer inte kan vara bra för lärare med, speciellt genom att man strukturerar lektionen samt har en kom ihåg lista när till hands. Men problem som lång text(vilken beskrivs i den här videon), vilket jag avskyr på lektionen, speciellt ifall läraren pratar om något annat än vad som står så att jag både måste lyssna, läsa och anteckna, eller att lärare läser exakt vad som står på skärmen eller det tredje alternativt, när läraren läser texten från skärmen men ändrar vissa formuleringar så att jag blir förvirrad.

I alla fall, här är min presentation. Jag gjorde en OpenOffice presentation först(jag var van vid PowerPoint men hade inte gjort en presentation i OpenOffice), och den blev hyfsad, men sen när jag skulle ladda upp den på slideshare gick något fel, och jag gjorde om presentationen i PowerPoint.

Presentationen (fonten visade sig dålig när jag laddat upp den presentationen)

Jag skrev några anteckningar till min påhittade föreläsning. De finns i nästa blogginlägg.

Spel jag prövade del 2[Lärande spel]

Pingu
Jag älskade det här programmet när jag var liten. Att använda välkända och älskade figurer i spel riktade mot barn kan vara ett mycket bra sätt att få dem engagerade och intresserade av spelet och att lära sig.

Just de här spelen är inte lika bra hjärngympa som de tidigare nämnda, men två av Pingu-spelen krävde någorlunda snabba reflexer.

* * * * *

Något som kan vara en risk är ifall man börjar använda för mycket spel som dessa i undervisningen och att eleverna får svårt att lära sig ”vanligt”, t.ex. via vanlig text eller föreläsningar, utan interaktivitet. Men jag tror att man måste använda väldigt mycket spel för att det ska hända.

Jag tror att man kan använda spel och speldramaturgi i undervisning. Speciellt kunskapsspel. T.ex. Ett kartspel där man får poäng genom att röra sig genom en bana i Europa och svara på frågor om geografi och undvika faror. Eller i ekorrspelet hade man kunnat ställa biologifrågor efter varje bana om olika djur ekorrar. Eller i ett potentiellt spel där man kan vara en delfin och ta sig genom en bana under vattnet, där frågor om delfiner, havet, hajar etc etc kunnat utnyttjas.

Spel jag prövade del 1[Lärande spel]

SVT-spelportal

Är du smartare än en femteklassare

Bra sätt att repetera, för alla åldrar. Kan motverka eleven-pluggar-som-en-tok-inför-provet-och-glömmer-sedan-allt syndromet. Roligare sätt att repetera än läsa sina anteckningar från gamla lektioner. Synd att matematikfrågorna inte har förklaringar när man väljer fel svar.


Nattjakten

Man skulle leta efter olika saker i en skog genom att lysa på olika delar av skärmen (t.ex. kunde en termos vara gömd i en stock). Vet inte ifall det har ett pedagogiskt utbildningsvärde, men det kan vara kul för de yngre.

Jakten på den stora nöten

Man skulle helt enkelt ta sig fram i en bana(som ekorre), samla nötter och undvika vissa djur. Först tänkte jag att det här inte kunde vara något för undervisning, men sedan insåg jag att det här är hjärngympa. Man måste lära sig spelets knep (t.ex. att bara stå en mm för nära en sköldpadda kan döda ens ekorre), tänka i förväg (man var tvungen att se till att ifall man hoppar upp i luften och hoppar över en farlig sköldpadda så måste man se till att en snigel inte är på väg dit och dödar en ändå). Man lär sig helt enkelt att observera, reflektera och agera snabbt.

” Vad upplever du är de största likheterna och skillnaderna mellan en personlig lärmiljö…och de lärplattformar du har testat hittills?”

[från personliga lärmiljöer-avsnittet]

Jag har inte prövat att använda ProLearn, vet inte riktigt vad det är utöver den beskrivning av projektet som länkades. Jag har inte heller prövat att länka samman google tjänsterna ännu, bara de enskilda tjänsterna som diskuterats i kursen.
De största skillnaderna är att i t.ex Symbaloo skapar man själv sin miljö, medan lärplattformar är formade enligt lärarnas vilja; de väljer innehåll och form. Det hade varit roligt ifall man kunnat flytta runt funktioner själv, men lärarna borde bestämma vilka funktioner och innehåll som behövs(men lyssna på studenterna). Men ifall ett universitet bestämmer sig för att använda en lärplattform kanske det inte passar alla utbildningar på skolan och lärarna kan bli kreativa och utforma egna webbmixar för att kunna undervisa sina studenter.
Något särskilt jag märkt med symbaloo i jämförelse med lärplattformar jag använt är att de inte hierarkiskt upplaga och inte många menyer, utan mer platt. Kan ha att göra med att lärplattformar är tänka att ha mycket info och funktioner på ett och samma ställe, plattformen, medan symbaloo helt enkelt länkar till andra sidor. Jag är ny på symbaloo, har inte kollat alla ”tiles”, men jag undrar ifall de har eget innehåll.

Blogg 8: SymbalooEDU

Jag är kär. Jag var motsträvig när jag skulle använda delicious, därför att jag föredrar fasta kategorier över taggar, vilket verkar vara enda valet för organisering i delicious. Jag tyckte också att designen var tråkig. Mina favoriter i min webbläsare där jag vanligtvis lägger bokmärken är ju också tråkig, men det krävdes ett mindre antal klick än delicious. Jag hade förmodligen börjat använda delicious inom tid, eftersom att jag råkat ut för för många kraschande datorer som raderat mina bokmärken. Men nu har jag upptäckt Symbaloo vilket verkar fungera lika bra. Symbaloo kräver förstås också fler klick för att lägga till bokmärken/webbsidor, men i gengälld kan man dela in sina bokmärken i kategorier. Designen är dessutom rolig(en avgörande faktor för natt jag skulle överge tankar på delicious helt) och man kan ladda upp sina egna bilder för de olika ”tiles”(jag har prövat att ladda up en egen).

Ibland sparar jag sidor (t.ex. diskussionstrådar i mitt favoritforum som intresserar mig för stunden), även i de fall då jag redan har dessa enskilda sidors huvudsidor sparade. Dessa kommer jag nog att ha kvar i webbläsarens Mina favoriter, medan huvudsidan för enskilda forum och hemsidor kommer att läggas till i Symbaloo. Det blir nog bättre att ha dessa åtskilda.

Blogg 7: ProLearn

Jag undrar ifall det finns några projekt inom Sverige med ProLearn-projektet. Det stod inte så mycket om det på sidan. Låter som ett bra projekt, att forskare och universitet ska närma sig varandra. På Linnéuniversitets universitetsbibliotek pratade de om hur de försökte nå ut till forskarna på universitetet för att få deras råd om vad de tycker ska finnas i bibliotekens samling. Detta eftersom att forskarna är experter inom de ämnen de forskar, vilket bibliotekarierna inte alltid är. Det verkar vara ett plus ifall universitetsbibliotekarier har ämneskunskaper, men de har inte alltid tid att hålla sig uppdaterad med den senaste litteraturen som forksare generellt gör. Ökat samarbete mellan dem var önskat(berättade de för mig när jag intervjuade dem för ett projekt), de ville markandsföra sig bättre mot forskarna, men det låg längre ner på prioriteringslistan. Så projekt som detta kan vara till nytta för svenska universitet.

Kan ni komma på något sätt för ökat samarbete mellan universitet och forskare att göra, som det är beskrivet på ProLearns sida?

Facebook, myspace och twitter (har använt alla men har för närvarande bara ett facebook-konto)

Myspace var det så länge sedan jag använde att jag var tvungen att gå till sidan och göra mig familjär med den igen. Den är lättanvänd och har en trevlig lättanpassad layout, jämfört med facebook, men den känns på sätt och viss mindre affärsmässig än facebook (p.g.a. av layouten och att den inte är riktad mot musikintresserade) vilket jag kan rekommendera för både privatpersoner och organisationer. Men myspace är förstås bra för dem som är intresserade av musik och/eller vill nå ut med sin musik.

Jag tycker att alla tre sajterna kan användas för att hålla kontakten med folk. Växjö stadsbibliotek finns på facebook och använder den som en slags marknadsföring. Jag anser att så länge man uppdaterar sin facebook-sida med nyheter, svara på frågor, laddar upp nya bilder har man ett bra marknadsföringsverktyg. Men ifall sidan sällan blir uppdaterad anser jag att det kan reflektera dåligt på verksamheten, eftersom att den ger ett stelt föråkdrat uttryck.

Twitter är bra för korta koncisa meddelanden. Den kan vara bra för när man som organisation vill påminna om nyheter och aktiviteter, men jag undrar ifall inte facebook är att föredra. Den skulle lätt kunna ersättas av facebooks statusuppdateringar.

Deliscious

Nu har jag skapat ett andra deliscious-konto.

Eftersom att tv-serien Buffy the vampire slayer är ett stort intresse för mig letade jag efter andra bokmärken som var Buffy-relaterade, utöver de jag redan hade i min webbläsare.

I en av mina andra bloggar har jag länkar till de intressantaste Buffy länkarna, men jag ser att med hjälp av ett taggmoln från deliscious så kan jag dela med mig av många fler länkar, utan att ta upp för mycket plats på bloggen.

Jag tror att bokmärkestjänster kan vara mycket nyttiga för biblioteks hemsidor. Man kan länka till olika sajter om böcker, studietips, etc etc. Kan vara mycket bra för forskarbibliotek som har användare som är specialiserade inom många olika ämnen och kan ha använding av länkar till sidor inom deras områden.

Wikipedia

Jag har gjort några ändringar på den här sidan.

Order of Aurelius

Vem eller vilka som nu har skapat sidan har inte lämnat några referenser. jag känner igenom mycket av det som sägs, eftersom att jag är ett stort fan av TV-serien detta fenomen, Order of Aurelius, är baserat på, men vissa saker raderade jag helt enkelt, eller skrev om, eftersom att det verkade som att artikelförffaren trodde att det ledaren, the Master, personligen tyckte gällde för hela ordern.

Jag har ändrat i wikipedia förut, men aldrig skapat en sida, eftersom att jag inte kommit på en som behövts. Jag harb skapat sidor i andra mindre wikis, och även skapat egna för skoluppgifter, eller för att underlätta för grupparbeten (vi använde dem som man skulle kunna använda google docs. Vi använde wikis för att vi var vana vid det vid det laget. Vi hade haft en annan uppgift där det var meningen att vi helt enkelt skulle skapa en wiki).

Adobe Buzzword

Jag har prövat Adobe Buzzword, där jag valde FormsCentral för att skapa en enkät.
Besvara den gärna.

Jag använde mig av en redan existerande mall och anpassade den. FormCentral var relativ enkel att använda, med lättförstådda verktyg. Väldigt snygg design på enkät-mallen (som från början var tänkt för Concept testing, och frågorna var anpassade för en produkt, för att se ifall potentiella kunder tyckte om produkten). Den här tjänsten kanske jag kommer att använda i framtiden, på ett diskussionsforum. Där har vi ibland aktiviteter som kan underlättas med hjälp av enkäter för att se vad medlemmarna tycker och tänker.

Google docs

Google docs har jag använt i ett grupparbete i en universitetskurs. Den är enkel att använda, och kan användas för att lämna meddelanden och förslag till ändringar till de andra deltagarna genom att man alla deltagare skriver med olika färger i dokumentet i fråga.

Jag tycker också att det är ett bra sätt att ladda upp sina egna privata dokument utan att behöva släppa med sig USB, och att krångla med e-mail bilagor är ett minne blott. Men i de fall då jag behöver ha med mig dokument när jag bor hos min mamma, så måste jag ha USB, p.g.a. den dåliga internetkopplingen som finns där. Osäkerheten om hur väl google sköter google docs gör att det känna osäkert att använda. Visst krånglar datorer och USB också, men man har mer kontroll över sin eget USB och dator än över google.

Blogg 6: Övning i Bilda

Jag valde att Skapa innehåll med hjälp av Produktionsverktyget.

Jag hade svårt att komma på ett ämne och valde att skriva lite om dikt Inget direkt vetenskapligt alltså, väldigt lekmannamässig information.

Jag skapade...
Innehållssidan: Diktning - Bara för de pretentiösa eller för alla?
Enkät: Diktning
Inlämningsuppgiften: Dikt 1
Test: Dikt

Jag stötte inte på några större problem förrän jag försökte bädda in en youtube video. Jag försöker fortfarande med det.

Blogg 5: Lärplattformar för bibliotek

Frågan Hur använder du/skulle du vilja använda en lärplattform i olika lärsituationer? under avsnittet "Lärplattformar, Övningar och uppgifter" fick mig att tänka på hur biblioteks hemsidor nog borde kunna ersättas med lärplattformar. Istället för att erbjuda en-till-många kommunikation kunde interaktiviteten utökas, t.ex. genom att lägga till diskussionsforum.

Jag vet inte vad för slags nät och kommunikationsvägar bibliotekspersonal vanligtvis använder sig av(vet bara hur Linnéuniversitetet gör, de använder ett intranät eller vad det nu kallas) för att kommunicera med varandra, men lärplattformar är nog ett bättre alternativ än vanlig e-post, ifall det är mest det som används. Saker man inte hinner ta upp på veckomötet kan man diskutera på forumet och protokollet från mötet man missade finns tillgänglig på plattformen, istället på enskilda datorer.

Blogg 4: Wikis

Jag har ändrat och skapat några få wikis, t.ex. skapat en egen wiki tillsammans med några kurskamrater. Det var en uppgift i en kurs om sociala medier och digitala verktyg.

Vi diskuterade bl.a. hur wikipedia man borde värdera fakta från wikis. I samma grupparbete (eller möjligtvis ett annat i samma kurs) undersökte vi wikipeda. Det visade sig att några wikipedia-artiklar hade mer strikt access än andra. Inte vem som helst kunde ändra i dessa. Men många sidor kan ändras av vem som helst. Men man kan förstås använda källorna som wikipedia-artiklarna bygger på. Men eftersom att vissa artiklar kan ändras flera gånger i minuten av många olika användare vore det inte smart att använda dem som källor.

Hur som helst, wikis, i de fall källhänvisningar och moderation finns, kan användas för att dela och skapa information bland många. Hela världen kan dela med sig av det de vet och skapa en enorm kunskapsbank, vilket wikipedia är. Det finns även mindre mer specialiserade wikis, som kan vara lättare att kontrollera. Dessa kan användas av vem som helst. T.ex. bibliotekarier kan dela med sig av ”yrkeshemligheter”.

Tror ni att wikis kan vara skadliga?

Blogg 3: Podcasts

Lite om podcasts och hur de har använts i olika kurser jag gått på.

Utöver att olika videos har använts av lärare för att instruera och informera om olika fenomen och liknande har vi studerande själva fått pröva dem och använda dem i uppgifter och redovisningar.

I en litteratur/skrivar kurs skulle vi använda dem för att skapa en fiktions ”text”. Jag kan inte komma ihåg de exakta kriterierna men detta är vad som blev av det. En slags visuell dikt



Jag är inte säker på ifall den räknas som podcast eftersom att den inte har ljud, men det hade inte varit svårt att lägga till. Någonting för svensklärare kanske?

I en av delkurserna inom Biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet (Linnéuniversitetet) skulle vi skapa podcasts och informera om ett relevant fenomen relevanta för våra framtida yrken. Några valde att göra bokprat genom att använda sig av podcasts (alltså tipsa om böcker) eller informera om olika ämnen.

Fler och fler myndigheter, organisationer etc etc använder fler och fler instruktionsvideos. Som den här. Linnéuniversitetets universitetsbibliotek använder sig av för att hjälpa sina användare.

Kan du tänka dig ett sätt för en specifik myndighet att använda sig av podcast för sina användare/kunder?

Blogg 2: Bloggar

Jag bloggar främst om mina favoritintressen. Jag tror att de flesta använder bloggar för att beskriva sin vardag, som en slags dagbok, men det verkar som att många blandar vardag, intressen och arbete i sina bloggar. Jag har själv prövat att blogg pom min vardag, men som med vanliga dagböcker tappar jag intresset.

Jag tycker om de bloggar som ger råd och tips för olika folk som har specifika intressen. Jag har själv en Buffy the vampire slayer blogg där jag mest tipsar om olika slags artiklar, Buffy figurer och andra samlarsaker att titta på eller köpa. Här är den The Buffyverse Addict

Liknande bloggar, men om arbetsområden istället för intressen, kan vara användbara i arbetet, t.ex. som marknadsföring. Genom att ge inblick i arbetet kan man locka och informera studenter och användare och dela med sig av tipsa till andra lärare och bibliotekarier.

Lärare och bibliotekarier kan ge studietips, bibliotekarier och kan ge boktips, olika institutioner kan skriva om nyheter, man kan ha en instruktionsblogg för en ny lärplattform, och så vidare.

Hur vore olämpligt att använda en blogg inom lärare- och eller bibliotekarieyrket?

Youtube

Jag har haft en youtube-kanal i flera år nu. Här är en pedagogisk video jag gjort för att roa och undervisa några medlemmar på mitt favoritforum slayalive.com

Flickr

Nu har jag lagt till mitt flickr konto i kolumnen till höger och experimenterat som rekommenderat. Jag var lite tråkig och la upp ett par bilder jag skapade på en minut. jag hade också problem med att skapa "notes". Jag vet hur man lägger till en beskrivning, men inte hur man lägger till dem så de talar om "vad en viss bit av bilden föreställer". Jag antog först att det var en funktion, men kanske inte.

När jag försökte sätt en bild på kartan så stod det att den var tagen i Norge, fast jag satt den över Dalarna.

Jag har inte använt just denna foto-tjänst förut, men jag har kollat på bilder på flickr som folk har länkat. Jag har för mig att Linnéuniversitetet använde det för att visa upp bilder av campus. Det utmärkt marknadsföring, för jag tror att visa upp omgivningarna för potentiella studenter och forskare som funderar på att börja där är smart.

Här är en bild jag hittade som jag hade tillåtelse att hyperlänka buffy and pikey

Jag länkar till den bilden eftersom att jag äger samma Buffy staty. Det är en Buffy End of Days Electric Tiki.studenter är smart.

Blogg 1

Under inledningen har vi talat om sociala nätverk och dess användning av unga. Jag vill diskutera hur jag själv har dragit nytta av vissa nätverk i skolarbete. Fråga 3 från avsnittet Ungas nätkulturer "Hur kan ungas erfarenheter från olika nätkulturer bättre komma till användning i skolan? På bibliotek?" påminde mig om hur jag själv har använt mig av ett socialt nätverk, nämligen diskussionsforum, i mitt skolarbete. Under en metodkurs publicerade jag en enkät på två av mina favoritforum för att undersöka varierande form av julfirande. Det fungerade utmärkt som metod, eftersom att jag lätt kunde förtydliga ifalkl någon missförstod och ställa följdfrågor.

Jag har också lärt mig en hel dem om andra kulturer genom ställa frågor av nyfikenhet till folk i olika forum för att få reda på vad de tycker om saker och ting och har jämfört det med hur vi har det i Sverige. Ett exempel är ifall medlemmarna på forumet i fråga (vilka hade hade mpnga nationaliteter representerade) tar av sig skorna inomhus eller inte, varför de gjorde det och ifall andra i deras hemland gör detsamma.

Kan ni läsare komma på andra sätt man kan använda forum för skolarbete eller vetenskapliga studier?