Blogg 19

Säkerhet på nätet. Att undvika att utlämna för mycket om sig själv.

Om man skriver ”Jag har brutit armen och kan knappt röra mig” på sina öppna facebook profil, och ”Jag lämnar alltid dörren upplåst, i vårt grannområde finns det inga tjuvar” på ning och ”Jag bor i det gula huset vid slutet av Kungsvägen”, har man inte lämnat sig öppen för både stöld, våldtäkt och mord?

Även om man använder olika slags användarnnamn på dessa sidor kanske man glömmer bort sig och använder samma e-mail adress som är fullt synlig på dessa olika sidor, Eller kanske man använder en specifik profilbild på olika sidor, som någon kan känna igen?

Kanske en framtida kvinnlig politikers karriär blir kort ifall en av hennes hjärtefrågor är jämställdhet, som hon har kämpat för i flera år, och en snokande journalist hittar hennes gamla och ”anonyma” nedervärderande kommenterar om män på flashback, sagt av politikern när hon var full?

Även om man är försiktig är man aldrig säker. Det är viktigt att tänka på, men jag hoppas det inte håller någon tillbaka alltför mycket.

Blogg 18

Någon annan som har svårt att njuta av Facebook och kunna vara helt öppen, eftersom att man sagt ja till en massa vänförfrågningar från folk man inte känner väl? Visst kan det vara jättebra i karriären, ett marknadsföringsverktyg, eller för att hålla kontakten med vänner, men jag föll i "Acceptera nästan alla förutom totala främlingar"-fällan. Jag kan ju knappast beklaga mig över mina celluliter inför alla, men samtidigt är det sådana klagomål som är perfekta att dela med familjen. Men de som jag har som bekanta eller känner via studierna kanske inte borde läsa det...

Vad jag inte förstår är hur folk kan ha både vänner, jobbkamrater och chefer som vänner på facebook, eller en helt öppen profil. Vad lägger de upp? Bara saker som kan vara en fördel i yrket? Måste de alltid akta sig när de skriver eller är de människor som aldrig får för sig att skriva pinsamma saker på Facebook?

Blogg 17: Camtasia

Nu har jag prövat på Camtasia. Jag tänkte att det kunde vara varierande med rörelse till podcasten jag gör för presentationen till projektrapporten. Inte för alla avsnitt, men en del.

Jag har använt den eller ett liknande program någon gång förut men blev ingen expert direkt. Jag tror jag använde camstudio. Men jag har alltid velat pröva, efter att ha sett många "See-me-draw-a-sketch"-videos på youtube och velat visa hur jag skapar något i photoshop.

Det var något liknande jag planerade att göra för projektarbetet först, innan jag ändrade mig. En instruktionsvideo för photoshop, för att visa de enklaste redigeringsgmetoderna.

Det visar sig att camtasia påminde mycket om Windows Movie Maker, men med mer finnesser. Jag upptäckte också hur seg min dator är. Detta gör att jag kommer begränsa användat av skärminspelingsfunktionen i min podcast.

Utöver min egen dators seghet var det väldigt enkelt att använda camtasia.

Blogg 16

Wikis beskrivs i Education for a digital world (en text från kurslitteraturen) av Moira Hunter som en möjlighet för användare att inte bara samla och dela med sig av information, utan också skapa den.

Detta fick mig att komma ihåg en delkurs under min biblioteks- och informationsvetskapsutbildning, där vi fick analysera och presentera ett digital bibliotek. Min grupp valde wikipedia och argumenterade varför det kunde ses som ett digitalt bibliotek och presenterade det.

I alla fall, när jag läste Hunter's text undrade jag;

Kan wikis ersätta bibliotek? Eller kan de endast fungera som komplement?

Jag hade redan påbörjat ett inlägg om hur wikis kunde fungera som komplement till bibliotekssamling genom att ersätta vissa ämnen på folk/universitetsbibliotek. Men sedan insåg jag att jag inte såg ett sätt för det att fungera.

En wiki, som skapas av biblioteksanvändare, men som har en fast arbetsstyrka istället för frivilliga moderatorer som hos wikipedia är en önskedröm. Speciellt eftersom att rutiner för artikelgranskning på wikipedia möjligtvis inte finns.

Möjligtvis kan bibliotek ha nytta av att skapa sina egna wikis för vissa ämnen. Kanske för copyright-lösa klassiker, som inte lånas ut så ofta på biblioteken, men alltid kommer att behövas?

Blogg 15

Jag kollade för några dagar sedan det jag diskuterade i det här blogginlägget och mycket riktigt så behöver inte alla artiklar i en tidskrift vara vetenskapliga artiklar bara för att några är det.

Jag hittade information om detta på Linnéuniversitetsbiblioteklets hemsida.

Detta har gjort mitt arbete med att läsa litteratur inför projektarbete mycket enklare, eftersom att jag väljer de artiklar som har ett vetenskapligt upplägg.

Info om vad som definerar en vetenskaplig artikel här.

Vad tycker ni, är upplägget viktigt i en vetenskaplig artikel? Jag tycker att det är bra att det finns en någolunda fast mall för vad man kan hitta var. Det underlättar mycket.

Blogg 14

Jag har återigen märkt nu när jag suttit och kollat igenom databasen LISA(Library and Information Science Abstracts) via Linnéuniversitets hemsida - för projektuppgiften - hur lätt det är att stötta på artiklar som är orelevanta för uppgiften, men verkar vara intressanta, så jag sparar dem till senare. Men jag läser ofta inte klart dessa, utan blir trött efter bara lite läsning. Det är svårt för mig personligen att nöjesläsa vetenskapliga artiklar, även då ämnet är intressant, eftersom att jag inte ”måste”, men också för att det är tröttsamt att läsa, och veta att man inte har någon att diskutera artikeln i ”Real Life” med efteråt, endast online(ifall jag lyckas hitta någon intresserad).

Det är då jag längtar tillbaka till campusutbildingar. Jag är mycket glad över att kunna bo hos mina föräldrar medan jag pluggar färdigt, och äntligen vara nära min familj, men jag saknar att bo vid universitet och kunna diskutera intressanta texter jag läst på seminarium. Det saknas något vid online kontakt som jag bara kan få i Real Life.

Blogg 13

Jag håller just nu på att komplettera 2c. Projektuppgiften jag hade bestämt mig för var svårare att utföra än jag trodde, och eftersom att jag ligger efter så mycket valde jag ett annat projekt. Just nu försöker jag utforma en enkät som jag kan skicka in med 2c kompletteringen, men borde nog ge upp på grund av klockslaget.

Jag kommer förmodligen att använda mig av en av de digitala online enkäterna som länkats till i den här kursen, Google docs kanske. Möjligtvis blir det krångligare än nödvändigt, eftersom att jag kommer att ställa några få frågor till olika universitetsbibliotek, och egentligen varken behöver räkna ut procent eller att universitetsbiblioteken ska vara anonyma. Vad tycker ni?

Blogg 12: Lag och rätt på internet

Jag har nu gått igenom Lunds guide. När de nämner att vetenskapliga tidskrifter alla är granskade tycker jag mig minnas att ett professor på Biblioteks- och informationsprogrammet på Linnéuniversitet sa att en tidskrift som har vissa peer reviewade artiklar inte nödvändigtvis inte bara har peer reviewade artiklar. Några kunde vara mindre granskade. Jag kan minnas fel, men vill påpeka att man bör kolla ifall en specifik artikel är granskad innan man använder den

Jag ska fråga en universitetsbibliotekarie när jag kommer ihåg för att vara säker.

Copyright-copyleft av Mathias Klang verkar vara en användbar guide. Det får mig att undra ifall man som enskild författare borde få göra sina egna licenser, kanske till och med ett för varje verk. Några ideér för hur en sådan kan se ut?